Ikonmåleri på Österlen
Gunilla Zackari i Hammar
Gunilla Zackari i Hammar
Ikoner sägs vara porten till himlen. Varje ikonmålare har sin stil oavsett förlaga. Jag "skriver en ikon", som det ibland heter för att markera traderingen i ikonmålningen, utifrån min känsla, oftast inom de ramar och den teknik som gäller. Kristen bildkonst började utvecklas på 200-400-talen och fortsätter att utvecklas. Från början tog man delar från antikens konst och ikonografi. Porträtten av antikens filosofer utgör exempelvis grunden för avbildningen av Kristusikoner.
Kristen bildkonst började utvecklas på 200-400-talen och fortsätter att utvecklas. Från början tog man delar från antikens konst och ikonografi. Porträtten av antikens filosofer utgör exempelvis grunden för avbildningen av Kristusikoner. Jag målar själv inte Kristus som vuxen man, enbart som barn.
Ikonografin i senantiken återgav filosofer och lärda personer klädda i mantel som tecken på deras vishet och med en bokrulle eller bok. Denna tradition söker jag tillämpa också i de moderna ikonerna.
Attributen säger något om sin bärare. Exempel på attribut är djur, växter, verktyg, kostymer och maktsymboler för att uttrycka bärarens maktställning. Till de allmänna attributen hör glorian som betecknar personens helighet. Korset kan ha olika symboliska betydelser beroende på bäraren - t.ex. martyrkors, eller korset som segertecken. De kategoriska attributen visar vilken himmelsk hierarki som ängeln eller helgonet tillhör. Änglavingarna, resestaven och hårbandet är änglarnas attribut. Martyrkorset, martyrkronan och palmblad och segerkrans. De används uppträder i olika skeenden i katolsk och östlig ikonografi beroende på influenser, kontakter och andra omvärldsliga händelser och maktförskjutningar politiskt och kyrkligt.
Kristen bildkonst började utvecklas på 200-400-talen och fortsätter att utvecklas. Från början tog man delar från antikens konst och ikonografi. Porträtten av antikens filosofer utgör exempelvis grunden för avbildningen av Kristusikoner. Jag målar själv inte Kristus som vuxen man, enbart som barn.
Ikonografin i senantiken återgav filosofer och lärda personer klädda i mantel som tecken på deras vishet och med en bokrulle eller bok. Denna tradition söker jag tillämpa också i de moderna ikonerna.
Attributen säger något om sin bärare. Exempel på attribut är djur, växter, verktyg, kostymer och maktsymboler för att uttrycka bärarens maktställning. Till de allmänna attributen hör glorian som betecknar personens helighet. Korset kan ha olika symboliska betydelser beroende på bäraren - t.ex. martyrkors, eller korset som segertecken. De kategoriska attributen visar vilken himmelsk hierarki som ängeln eller helgonet tillhör. Änglavingarna, resestaven och hårbandet är änglarnas attribut. Martyrkorset, martyrkronan och palmblad och segerkrans. De används uppträder i olika skeenden i katolsk och östlig ikonografi beroende på influenser, kontakter och andra omvärldsliga händelser och maktförskjutningar politiskt och kyrkligt.
Enligt kyrkans änglalära finns det nio (himmelska) hierarkier: serafer, keruber, ärkeänglar osv. De heliga människorna indelas i olika huvudgrupper på flera sätt. I rysk tradition använder fem skilda indelningar (prosforor) för nattvarden: den 1:a prosforan är Jesus Kristus, den 2:a Jungfru Maria. I den 3:e finns många synboler; ärkeänglarna och alla okroppsliga krafter, Johannes Döparen, profeterna och alla heliga människor i Gamla testamentet, kyrkan, apostlarna och alla heliga människor i Nya testamentet, kyrkans stora lärare och kyrkofäder, kyrkans heliga martyrer, kyrkans heliga asketer, eremiter, munkar och nunnor, de heliga helbrägdagörarna, de heliga lekmännen och alla heliga människor, Johannes Krystostomos (ärkebiskop av Konstantinopel). Den 4:e omfattar alla levande människor och slutligen den 5:e prosforan de avsomnade människorna.